Välkommen till Favoritmusik!
Favoritmusik är ett musikaliskt projekt för personlig önskemusik.
Det här är våra frågeställningar (som inte är så lätta att svara på alla gånger)
* Vilken slags musik lyssnar du helst på?
* Vilken är din egen favoritartist?
* Har du någon speciell favoritsång?
Varför är det här viktigt?
Jo, det kan komma en dag när vi själva inte längre kan ge uttryck för våra musikaliska
önskemål. Då kan anhöriga och/eller personal ha stor nytta av dokumentet.
Allt material som finns hos Favoritmusik är gratis och fritt att använda i äldreomsorgen.
Favoritmusiks grundidé är enkel – men själva utförandet är lite av en utmaning!
Det gäller att hitta just den musik som varje deltagare tycker bäst om och mår bra av.
Målet är att sammanställa en kortfattad “musikjournal”.
Den dokumenterar varje persons musikval. När vi hittat rätt (eller i alla fall kommit en bit på väg) sammanställer vi dokumentet tillsammans med var och en.
Favoritmusik –
Personlig önskemusik
Här kan du läsa om tankarna bakom projektet och få lite tips och tricks på vägen till Favoritmusiken.
Klicka på häftet för att öppna det!
Häftet innehåller idéer om hur sökandet kan gå till, förslag på samtalsämnen och tankar kring hur vi människor påverkas av musik.
Bakgrund
Vi har alla vår egen musiksmak och våra egna favoritartister. Sånger som betytt särskilt mycket för oss väcker minnen. I en blink kan vi flyttas tillbaka till en tid för länge sedan och en värld vi nästan glömt. Att sjunga och lyssna till sånger från barndomen och ungdomen är lite grann som att åka tidsmaskin. Var och en av oss har sin egen biljett med egna destinationer. Det är spännande, för du kan aldrig vara riktigt säker på var du hamnar…
Men – det kan också komma en dag när vi själva inte längre kan ge uttryck för våra egna musikaliska önskemål. Då kan anhöriga och/eller personal ha stor nytta av den personliga spellistan.
Spotify (eller annan musiktjänst)
Telefonen ger oss alla idag en möjlighet att få höra “vår egen musik”. Det kan vara dragspel, schlager, jazz, klassiskt eller något helt annat – vi kan välja vad vi vill. Med hjälp av Spotify, eller någon liknande musiktjänst, kan vi skapa personliga spellistor åt alla som vill.
Annas spellista
Genom att slå oss ned och prata med både Anna och hennes anhöriga kan vi få fram vilken musik som betytt mycket för henne. Det kanske tar ett tag, men efter en tid kan vi skapa en egen spellista för Anna i telefonen. Så går det några år…. Anna blir äldre och sjunker djupare ner i sin sjukdom.
Det kommer ny personal och det blir nya människor runt Anna. Hon kanske inte säger så mycket längre. Det blir allt svårare att få kontakt med henne. Då finns Annas spellista dokumenterad i hennes handlingar. Kanske skulle sångerna i den kunna vara en nyckel för att hitta tillbaka till Anna?
Barndomens musik – vårt musikarv
Det verkar som om den musik vi minns bäst när vi blir riktigt gamla och glömska är de sånger vi hörde i barndomen och i skolan. Den här musiken valde vi inte själva. Det var föräldrar, lärare och andra vuxna som bestämde över vår musikvärld. Därför kan man säga att det här är vårt musikarv – den del av vår sångskatt som vi har gemensam med vår föräldrageneration.
Ungdomsåren – nu väljer vi själva
Ungdomsårens musik intar en särställning i vårt musikaliska minne. Det är nu de allra flesta aktivt börjar välja sin musik. Just den här musiken vi mötte i ungdomen är en viktig del av vår personlighet. Det känns som om det är vår egen musik – även om vi vet att vi delar den med många andra som råkade vara unga just när vi själva var det!
Det kan komma en dag när vi själva inte längre kan ge uttryck för våra musikaliska önskemål. Då kan anhöriga och/eller personal ha stor nytta av dokumentet. Det i sin tur för det goda med sig att den som avskyr dansbandsmusik men älskar jazz kan få lyssna till Ella Fitzgerald i stället för Vikingarna eller Schytts (och vice versa).
Alla gamla människor gillar inte dragspel – Elvis Presley, Bruce Springsteen, Bob Dylan och Beatles har tusentals trogna lyssnare som säkerligen inte kommer att nöja sig med att lyssna på Calle Jularbo och Göingeflickorna. Dokumentet vi skapar ger en möjlighet för var och en av oss att kunna få höra “min favoritmusik” hela livet.
* Dragspel, schlager, jazz, klassiskt eller visor – här är alla val rätt och inga val är fel.
* Det finns ingen bättre eller sämre musik – det finns bara den musik vi själva vill höra.
Genvägen
Musiken når olika delar av hjärnan med mängder av impulser och återkopplingar.Allt sker förstås mycket snabbt. Våra sinnen aktiveras. Vårt minne aktiveras. Vi vill kanske stampa takten eller rentav dansa när vi hör musik.
Det intressanta är är att det också tycks finnas en speciell snabbkoppling för musik
Den går direkt till känslohjärnan via örat och thalamus. Den här genvägen berör intevårt intellekt, som värderar och återkopplar signaler från andra delar av hjärnan.
Musik har en alldeles unik förmåga att ta en genväg in till vår känslohjärna – utan att besvära vårt intellekt i någon högre grad. Det betyder att även om våra hjärnor är lite skadade (av demens eller stroke t.ex) kan musiken träffa vår känslohjärna utan att beröra intellektet. Via den här genvägen kan musiken nu aktivera många hjärnfunktioner som vi inte skulle ha nått om vi gått den långa vägen.