Under de år jag själv åkt runt och sjungit på äldreboenden, gruppboenden och dagverksamheter har jag sett vilken positiv inverkan musiken haft – både på boende och personal. Det verkar som om det här är uttryck för åtminstone två olika slags grundläggande behov som vi människor har:
a) Vi mår bra av musiken i sig
b) vi mår också bra av att samlas och sjunga i en grupp.
Glädjande nog fungerar musiken lika bra bland både unga och gamla – och likaså bland både friska och sjuka. Många av mina egna slutsatser kring hur sång och musik påverkar oss har jag fått vetenskapligt bekräftade av professor Töres Theorell genom hans bok Noter om musik och hälsa.
Anders Berglund
Vi mår bra av musik…men det ska vara musik vi tycker om!
Musik har både sociala och biologiska effekter på oss människor. Vi mår helt enkelt bra av musik. Men det ska vara musik vi tycker om! Det ska också vara musik vid rätt tillfälle. Musik som vi inte tycker om eller påtvingad musik har en direkt motsatt effekt på oss. Alla människor påverkas av musik. Med hjälp av sång och musik kan vi väcka både sinnen och minnen. Ofta kan vi också nå människor som vi annars skulle haft svårt att få kontakt med.
Musiken har en unik förmåga att ta sig förbi vårt sociala pansar och träffa vårt känsloliv. Därför är det viktigt att vi nalkas människor med respekt och ödmjukhet.
Vad händer i kroppen?
Vad händer egentligen i kroppen när vi lyssnar till musik vi tycker om? Det är faktiskt en massa bra saker. Det vanligaste måttet är att studera pulsfrekvensen. Vid rätt sorts lugnande musik sänks pulsen – och vi slappnar av.
Om vi i stället lyssnar till glad och gärna också välbekant musik händer det andra saker med oss. Först aktiveras flera centra i hjärnan – och det i sin tur leder till att andra delar av kroppen också stimuleras. Det sker en aktivering av kroppens endorfiner, en ökning av blodets koagulerbarhet och till på köpet en ökning av immunförsvarets aktivitet. Genom musikens förmåga att nå centrala hjärnfunktioner, även i en skadad hjärna, har sjukvården fått möjlighet att använda musik på flera olika vårdområden:
* inom demensvården
* behandling av strokepatienter
* behandling av förståndshandikappade personer
* smärtlindring
* i samband med operationer
Hjärtats nyckel
Hjärtats nyckel heter sång är namnet på en av Evert Taubes vissamlingar. Det är en mycket välfunnen titel. Få saker kan som sång och musik väcka känslor och skapa gemenskap. Med hjälp av välbekanta sånger kan vi sprida glädje och väcka minnen. Ofta kan vi också nå människor som det är svårt att få kontakt med på annat sätt. Inte minst bland människor med demenssjukdomar finns det många som kan ha stor glädje av att träffas och sjunga välbekanta visor tillsammans. Frågan är om det inte finns en reservnyckel till hjärnan också på samma nyckelknippa?
Det här är förstås både rätt och fel! Forskningen visar att vi inte alls sjunger för hjärtat – utan för hjärnan! Ljudimpulsen når först kopplingsstationen Thalamus, som ligger centralt placerad inne i hjärnan. Thalamus skickar sedan impulsen vidare i hjärnan längs två olika vägar:
1) Dels skickas den en längre väg till den överordnade hjärnbarken och till flera andra centra i hjärnan.
2) Dels skickas den via sin snabbkoppling direkt till Amygdala som hanterar våra känslor. Hit når impulsen långt innan (bråkdelar av en sekund) den nått vårt medvetande i stora hjärnan.
Hjärnan och musiken
Finns det ett särskilt musikcentrum i vår hjärna?- Nej, säger vetenskapen! När vi lyssnar till musik aktiveras flera olika centra i våra hjärnor. Ljudimpulsen når först thalamus som lite förenklat kan kallas för en omkopplingsstation. Härifrån skickas impulsen vidare till olika delar av hjärnan. Hörselbarken, motoriska barken, sensoriska barken och även synbarken berörs. Hippocampus – där vårt minne för musik och musikaliska sammanhang aktiveras. Lillhjärnan – som bland annat kontrollerar rörelser sätts också i arbete. Även “känslohjärnan”, bland annat amygdala får impulser och återkopplingar.
Genvägen
Musiken når olika delar av hjärnan med mängder av impulser och återkopplingar. Allt sker förstås mycket snabbt. Våra sinnen aktiveras. Vårt minne aktiveras. Vi vill kanske stampa takten eller rentav dansa när vi hör musik.
Det intressanta är är att det också tycks finnas en speciell snabbkoppling för musik. Den går direkt till känslohjärnan via örat och thalamus. Den här genvägen berör inte vårt intellekt, som värderar och återkopplar signaler från andra delar av hjärnan. Musik har en alldeles unik förmåga att ta en genväg in till vår känslohjärna – utan att besvära vårt intellekt i någon högre grad. Det betyder att även om våra hjärnor är lite skadade (av demens eller stroke t.ex) kan musiken träffa vår känslohjärna utan att beröra intellektet.
Via den här genvägen kan musiken nu aktivera många hjärnfunktioner som vi inte skulle ha nått om vi gått den långa vägen.