Det misslyckade experimentet

Vad hände egentligen vid Hammarby sjö den där måndagskvällen den 14 augusti 1865? Vad var det som gick fel? Någon bluff eller lurendrejeri från Zandahls sida var det säkerligen inte. Han ville ge en stockholmarna ett spektakel – och förhoppningsvis tjäna några riksdaler till sin skrala kassa. Det var heller inte första gången han ordnade en föreställning där allmänheten inbjöds. Zandahl annonserade i flera tidningar om det kommande evenemanget. En annons i Stockholms Dagblad kostade det här året 8 öre per annonsrad. Ingen annons infördes under 25 öre. Det kunde det vara värt, menade säkert Zandahl.

Annonserna i tidningarna gav resultat. Det kom väldigt mycket folk till Hammarby sjö. Zandahl hade avgränsat de bästa åskådarplatserna med en inhägnad. För att komma in här måste man ha en biljett, som kostade 1 riksdaler. Tyvärr plankade mängder av stockholmare, så det blev inte många biljetter sålda.

Nu väntade alla på att evenemanget skulle starta. Det drog ut på tiden och folk blev allt mer otåliga. Anledningen till dröjsmålet var att kruthandlare Lind vid Stadsgården vägrade Zandahl kredit. Utan krut var det förstås omöjligt att spränga den stenlastade båten som låg ankrad i Hammarby sjö. Zandahl menade att han väntade på kungen. Han hade också skickat en inbjudan till Karl XV, men det är väl tveksamt om den ens nått fram till majestätet.

Så vad hände?

Enligt en ögonvittnesskildring publicerad i Dagens Nyheter den 16 augusti var allt som allmänheten fick se en “gammal rutten båt med röd flagga som låg 4 à 5 tum öfver vattnet”. Utöver det: …”något som liknade en rund snus-burk”, som skulle vara själva spränganordningen.

Folkmassan kände sig lurad. Båten drogs upp ur vattnet och släpades “…från Lugnet utom Danviken, Tjärhofsgatan, Stadsträdgårdsgatan och Stora Glas-bruksgatan framåt”. De var på väg med båten mot Södermalmstorg, där Zandahl bodde. Polisen blandade sig dock snart i saken. Med soldater till hjälp kunde de bringa båten i lugn hamn ned i “Jernvågen”.

På begäran infördes i DN följande dag ett tillrättaläggande av A.B. Zandahl:

Tillkännagivande.
Under det jag förliden måndags afton var sysselsatt med förberedelserna till det blifvande experimentet, behagade en otålig folkhop, som ej hade tid att vänta, uppdraga båten på land samt bortföra den långt från stranden. I följd häraf kunde sprängningen då ej verkställas.
Nu kommer den hädanefter att ske blott för vederbörande och herrar, som mig gynnat samt de som erhållit biljetter, på den dag allena för dem och herrar tidningsredaktörer kommer att tillkännagifvas, emedan dessa hafva medverkat till de dyra kostnaderna.
A.B. Zandahl

Och Stockholms Dagblad skrev den 17 augusti 1865: